Blåsippor, blåklockor, blåbär … Stora stenar att klättra upp på, en bäck att leka vid, spännande skrevor att gömma sig i, en lönn att plocka frönäsor från, en doftande näckrossjö att bada i. Nog skulle man önska alla barn tillgång till det och kanske ser det fortfarande ut så för en del barn. Men de flesta lever helt annorlunda och föräldrar blir alltmer rädda för att släppa ut sina barn att uppleva den frihet och de utmaningar som naturen erbjuder.
Och det är en frihet som är viktig för barns utveckling, menar Richard Louv i sin bok Last Child in the Woods, som undersöker naturens betydelse för barns liv och hälsa. Naturen är lika viktig som mat och sömn, säger han. En tjock och intressant bok som visserligen talar om amerikanska förhållanden, men har mycket att säga även oss.
Naturen behöver inte vara sjumilaskogar. En träddunge bakom huset kan vara en stor skog för ett litet barn, en stig bredvid den vanliga vägen ett helt äventyr. Det viktiga är att få göra sina egna fynd och upptäckter.
Larmrapporterna om barns främlingskap i naturen duggar tätt. ”Skogen är ofräsch”, sa en sjuåring i en artikel i en dagstidning häromsistens. Och i sin avhandling om insändare i Kamratposten från 1970-tal till 2000-tal konstaterar Catharina Hällström att brev om naturupplevelser helt har försvunnit under 2000-talet. Tidigare skrev barnen om sina upplevelser av stjärnhimlar och snöiga landskap, om klätterträd och speciella platser i skogen där de sökte tröst, enskildhet och frihet.
”Om man har en relation till naturen, om den får en att må bra, då tänker vi att man förstår den och vill vara rädd om den, vill värna den”, säger en förskollärare på en Reggio Emilia-skola i det här numret.
Och så är det förstås. Det man inte har en relation till och inte tycker om är svårt att bry sig om och bevara för framtiden. Och ändå är det ju så att om vi förstör naturen (vilket vi är på god väg att göra), så förstör vi själva grundvalen för våra egna liv.
I det här numret möter vi människor som har nära förhållande till natur och på olika sätt förmedlar sin naturkärlek till dagens barn. Och därmed faktiskt drar sitt strå till stacken för att hejda den miljöförstöring som pågår och ge oss en framtid.
Birgitta Fransson
Tryck på länken Prenumerera i rutan längst ner i vänsterspalten på startsidan så kommer Opsis Barnkultur i brevlådan.
Opsis Barnkultur finns också som taltidning.
Fyra nummer för 150:-
Kombination papperstidning och taltidning 280:-
Beställ på info@opsisbarnkultur.se